Stångån på hösten

Det finns typ inget vackrare. Jag och naddis tog oss en promenad. Fan vad skönt.
Dagarna bara flyger förbi och jag fattar inte riktigt vad som händer. Jag hinner knappt vakna, sen ska man gå och lägga sig. Häromdan sa jag till Zarah att det var så länge sen jag var sjuk o blablabla ni vet. Säg aldrig sånt. Så jävla onödigt liksom. FÖR vem är sjuk nu? Btw, helt underbart att Zarah är hemma! Kommer sakna henne even more nu när hon åker igen =(
Häromdan på jobbet när tankarna flödade på allt o om allt så kunde jag inte sluta tänka på att allt faktiskt går utför efter man fyllt typ 20. Eller det kanske det gjorde sen födseln? vad vet jag. Hade iaf cp ont i fötter knän och rygg härom dan. För ca 2 månader sen fick jag göra akutbesök o sy ihop skinnet mellan pekfinger och tumme för jag klanta mig med kniven på jobbet, för nån månad sen försöker man vara rolig o headbangar plötsligt sönder nacken totalt . Det var iofs väldigt komsikt. Hela den kvällen var rätt komisk. Iaf. Det restulterade i några dagars nackspärr! Gjorde sjukt ont.

Antagligen dags o ta tag i träningen igen. Det kanske spelar roll nu. Det gjorde det ju inte förut..